Vi råkade skrämma älsklingen
Jag vet för övrigt att killen redan har gått till jobbet för att jag hörde när han låste dörren, men var för trött för att reagera, plus att båda barnen fortfarande sover. Jag sover vidare tills jag blir väckt av sonen.
Jag hittar inte mobilen och kommer ihåg att killen la den på golvet igår. Fem missade samtal, flera sms, meddelande via Messenger och även samtal därifrån.
Vad är det här, tänker jag.
Kollar snabbt klockan, 9:45!
Wooow! Vi har sovit läääänge! Tror inte att jag har sovit så här länge sedan innan jag blev gravid med dottern.
Jag skriver till älsklingen och skickar en selfie på oss alla, att vi nyss har vaknat. Men han är redan på väg hem, för att han har hunnit bli orolig och trott att det har hänt något.
Vi som alltid är vakna redan vid 6-7 tiden.
Tror att gårdagen var påfrestande för oss alla.
Men han hinner inte hela vägen hem och ringer mig igen. Han trodde att något hade hänt mig eller att min mobil var borta. Han hade redan gjort värsta filmen i huvudet. Men vi hade bara sovit och sovit gott!
Sonen sa innan frukosten att han hade sovit jättebra och kände sig piggare. Det var länge sen han sa det. Han som har känt sig orklös ett tag nu.
Kan även tillägga att vi sköt på våra rutiner med någon timme, men jag höll de som vanligt men med en viss försening. De märkte inte av förseningen.
Killen återvände till jobbet och vi gjorde morgon tre till fyra timmar senare än vanligt.
Godmorgon! ☀️