Hålla igång under karantänen
Jag har även haft ont i högra sidan av ryggen och har haft ont när jag andas. Men jag antog att det var muskulärt för att det kändes när jag rörde på armen. Killen masserade mig och det knäcktes rejält, och efter det har jag kunnat andas bättre men
smärtan kvarstod. Detta var ca 2-3 veckor sedan. Jag valde även då att avvakta med träningen, ifall det skulle vara en större förkylning som var på gång.
Smärtan sitter än i idag men har börjat avta. Häromdagen skulle jag hoppa in i duschen och ser ryggen i spegeln. Jag har ett stort blåmärke precis där jag har haft ont. Storleken är i jämförelse av en golfboll.
Undra hur länge jag har gått med ett blåmärke där, och när ska det ha uppkommit?
Kanske var det när killen masserade mig för någon vecka sen?
Kanske hade jag den redan från början?
Men tillbaka till ämnet.
Jag har inskaffat en ny leksak till sonen, eller ja, familjen.
Säg hej hej till mina nya vänner.
Visst får man gå ut och springa, promenera eller leka ute. Men det är inget vi egentligen vill göra under dessa tider. Inte vi vuxna eller barnen. Sonen älskar att få vara hemma. Vi hittar alltid på en massa saker. Dotter hänger mest med och vill göra
det storebror gör.
Det blev iallafall en stor lycka för oss alla. Vi kommer att ha skoj och hoppa oss glada! Samtidigt som vi sjunger vår hoppsång:
"Salta, salta, salta, pequeña langosta no te vayas lejos, volvé hacia la costa
que hay un maremoto bailando a tu lado y cualquier pescado te puede robar"
Ruben Mattos.