När man tror att man ska komma i tid/tidigare till jobbet. Idag var vi uppe före tuppen. Snabbt påklädda och var iväg till Papa för att lämna liten. Först funkar inte porttelefonen. Så vi måste gå och hämta nycklarna via fönstret. När vi har lämnat liten
och ska åka från Papa, så står sopbilen och håller på tömmer återvinnings huset. De städar och plockar.. redan då insåg vi att vi var något sena. Lämnar av killen som blir några minuter sen. Jag åker sen till parkeringen och lämnar av bilen. Sen skyndar
jag mig till spärrarna, men mitt kort har avmagnetiserats. Så måste ställa mig i kö för att komma igenom spärren. Jag har ett giltigt årskort men den fungerar inte. När jag väl tagit mig igenom spärren så är mitt tåg inställt. 😓 så måste ta nästa.
Då hade all vår snabbhet från morgonen varit onödig. För är jag sen så kan jag lika bra bli senare eftersom att jag ändå inte kommer hinna med första mötet, och kan lika bra rapportera via vår gemensam kanal. Men jag trodde att jag skulle hinna dit och
kunna delta på plats. 😏
Men nu är jag iallafall på ett fullpackat tåg, på väg till jobbet.
👾